Hemma med sjukt barn
Arbetar gör vi ju, iaf enligt oss själva men inte i deras ögon. Visst jag betalar ingen skatt på det jag tjänar men vi belastar inte samhället heller. Så vår dotter får snällt vara hemma med oss på dagarna. Vi tycker att det funkar bra och är såklart glada att vi har möligheten att vara med henne hela dagarna, men för hennes skull så hade det nog varit bra att få gå på dagis och leka med jämnåriga. Hon får såklart träffa barn på andra vis, såsom t ex lekobuslandet, simmskola, Liseberg, gymmet, men då är det oftast olika barn hon leker med. Jaja, det går ingen större nöd på varken henne eller oss och när hon fyller 5 är det ändå dags för förskola. Men detta är en av nackdelarna att ha ett arbete som vi har. Vi hamnar utanför samhället. Ska ta upp lite mer om detta senare.
Varför jag kom att tänka på detta var för att Johannes är lite nere pgr av 2 dåliga matcher och grymtade något om att börja köra spårvagn. Jag ångrar mig lite att jag inte orkade stanna uppe en stund till inatt, ibland är det bra att vara 2. Jag vet hur han känner sig, men det går över, det gör det alltid. Efter lite sömn och en promenad så brukar det kännas bättre. Och som sagt dagsmålet klarade vi och det är viktigt!
Så är det tyvärr för alla som inte arbetar med ett "vanligt jobb" och betalar skatt på inkomsten. Finns det inget privatdagis?
Vad gäller barnmamma då? Borde inte det funka?
Du verkar ta förlusten bra, kan inte vara roligt och vakna upp och se att saker är sönderslagna. Mvh Karl
Kommenterade detta i Johannes blogg när han hade ämnet uppe. I Växjö där jag bor har alla rätt till 15 timmars barnomsorg i veckan oavsett om man är självförsörjande, arbetslös, soffliggare, pensionär eller vad som helst. Bedrövligt att inte denna möjligheten finns överallt, barnomsorgen är ju inte enbart
för föräldrar utan även för barnen som får kompisar i områden och tid att utvecklas utan sina föräldrar.
Själv löser jag detta genom att söka 50% distansstudier varje termin , om jag sen klarar dem eller ej är skitsamma. Min dotter får iallfall träffa kompisar ett par timmar om dagen utan att pappa hänger över axlen på henne.
Knepigt det där med barnomsorg och spelbranchen.
Belastar ni inte samhället? Använder ni er enbart av privat sjukvård, privat tandläkarvård, etc.? Ni har ju dessutom belastat samhället under hela er uppväxt genom gratis skolgång m.m. Om ni bott i ett annat land, exempelvis USA, förstår ni hur mycket som samhället bekostar i Sverige. Det svenska systemet bygger ju på att man får mycket gratis under sina första 20 år för att sedan börja betala tillbaka och sedan få lite gratis på slutet igen. Jag är dock långt ifrån någon förespråkare av det svenska skattesystemet. Vill bara få igång tankarna kring att ni nog faktiskt har mycket att tacka "samhället" för.
Lasse jag förstår vad du menar och håller med att man ska vara tacksam för skolgång, sjukvård mm under uppväxten. Jag tror mer hon syftar på att man inte "räknas" för att man inte betalar inkomstskatt eller sysselsätter sig trationellt, och att man får uppfattningen att folk ser på en som en som tär, en belastning. Skatt betalar vi mer än snittet om man räknar med mervärdesskatten som rinner ur fickorna dagligen i denna familj.
Visst belastar man samhället. Det är inte mer än rätt att man hamnar längre ner i kön till sånahär funktioner det kan jag håll med om. Samtidigit efter 10 års skiftjobb på lagret sade jag upp mig för att spela på heltid. Min tjänst ersattes av en kille som aldrig arbetat innan utan kom från AF, nu har han fastjobb och utbildning i form av truckkort och arbetslivserfarenhet. Var samhället har förlorat på mitt val att spela kan jag faktiskt inte se i nuläget? Däremot mår jag bättre och förmodligen killen som nu har fått ett jobb. Samhällsekonomisk kan vi inte gjort en negativ deal heller på något håll vad jag kan se?
När man likt ett företag skall skatta för vinster och framförallt dra av förluster dock då kommer spelandet bli en massiv förlustaffär för samhället...
Re Lasse: Privat tandläkare, javisst, privat sjukvård, funderar starkt på de... men självklart har vi belastat samhället när vi växte upp! Har aldrig påstått något annat. Men nu belastar vi inte samhället utan jag tycker vi drar vårt står till stacken på sätt och vis också då vi plockar in pengar in landet och konsumerar dem. Mycket! Det är inte jag som har bestämt att vi inte ska få betala skatt...
Men det var inte det jag ville få framm heller utan jag tycker bara att det är synd att vår dotter inte är välkommen att gå på dagis, hade vi istället gjort det vi gör nu men istället också varit inskrivna på arbetsförmedlingen och då även fått ersättning så hade hon fått dagsiplats. Endast 15 timmar/vecka, men ändå en dagsiplats.
